Publicering av rapport i NFT
Att tänka på om du önskar få din artikel publicerad i NFT
Vid en publicering i nordisk Försäkringstidskrift finns några faktorer som bör beaktas för att underlätta redaktörens uppgift (och även öka möjligheten att få rapporten publicerad).
• Skicka med ett fotografi och en kortare presentation av författaren (författarna) och nämn i vilket sammanhang som artikeln är skriven. Se vidare i valfritt nummer av NFT.
• Lägg inte ned arbete på att göra ett "vackert" dokument, t.ex. genom att lägga in manuella avstavningar för att få jämna rader. Det skapar bara bekymmer när materialet överförs till ett annat dataprogram. (Däremot går det naturligtvis utmärkt att ha Words eget automatiska avstavningsprogram inkopplat).
• Längden av artikeln får helt bestämmas av hur intressant innehållet är för läsarna. Man kan utgå från att NFTs läsare i allmänhet är ganska väl insatta i svensk försäkring, d.v.s. man behöver inte förklara de vanliga begreppen. Däremot antar vi att
läsarna vet mycket litet om förhållandena i andra länder. Som tumregel kan nämnas att en normal sida i NFT motsvarar ca 3 600 tecken inkl. blanksteg. (Uppgift om antal tecken hittar man i MSWord under Verktyg/Räkna ord.)
• Arbeta aktivt med ingressen. Framför allt med hänsyn till att en intetsägande ingress oftast får ett färre antal läsare. Det är viktigt att väcka och behålla läsarnas intresse för artikeln.
• Skriv koncentrerat och undvik onödiga resonemang. Korta meningar och en uttalad röd tråd ökar intresset. Det är aldrig fel att diskutera dispositionen av rapporten/ artikeln i slutet av inledningen. Se till att läsarna kan följa dina tankegångar.
Använd notapparat för att minimera invecklade resonemang i löptexten. Skriv på ett sätt du själv skulle föredra att läsa.
• Hänvisa gärna till publikationer som kan som kan vara av intresse för dem som önskar fördjupa sig i ämnet, men undvik diskussioner av petitesser i din skrift.
Några praktiska råd, 1)
Rubriker
Rubriker ska underlätta för läsarna att få en överblick av rapportens innehåll. Rubriker bör uppfylla tre olika kriterier: För det första vara talande, d.v.s. ge en klar indikation på vad den följande texten behandlar. För det andra tydlig, så att man inte kan missförstå rubriken. Slutligen ska rubrikerna vara täckande för kapitlets innehåll. Det kan också påpekas att man bör fundera på indelningen av styckena så att läsarna kan följa författarens
resonemang.
Citat och referat
Citat är att man ordagrant återger var någon annan sagt eller skrivit. Citat omges av citationstecken och åtföljs av ett notnummer: "……."15. Citat som är längre än tre rader ska markeras med indragning av stycket och minskat radavstånd. Givetvis ska citat användas med största möjliga omdöme. Ett alltför stort utnyttjande av citat kan göra löptexten svårbegriplig.
Det finns vissa saker som är tillåtna och andra som inte är tillåtna vid citering. Det är tillåtet att översätta citat till annat språk, men ska markeras med (författarens översättning). Det är också tillåtet att kursivera enstaka ord eller meningar, men det ska framgå att det är (författarens kursivering). Det är också tillåtet att skriva förtydliganden (författarens anm.). Det är däremot inte tillåtet att ändra ordalydelsen eller citera utan källhänvisning.
Referat är att med egna ord återge vad en annan person skrivit eller sagt. Dessutom om man lånat en idé från en annan författares text. Det bör framgå av noterna varifrån man fått inspiration och vad som är författarens egna tankegångar och uttolkningar. Information och idéer som kommer från andra författare ska förses med noter.
Noter, käll- och litteraturförteckning
Syftet med en notapparat är att ge läsarna korrekta uppgifter och hänvisningar till de källor och litteratur som texten bygger på. Detta innebär att all information som inte är författarens egna slutsatser eller diskussioner ska urskiljas med hjälp av en not. Undantaget är dock information som betraktas som allmänt känt. Noter ska användas vid citerat eller refererat, vid användning av idéer och tolkningar från andra författare och när man hämtar uppgifter från litteratur eller källor. Notsiffran placeras efter punkt, men man kan sätta siffran efter ett ord eller före punkten om noten endast
hänvisar till ordet eller meningen. I denna mall kommer endast det s.k. Harvardsystemet att diskuteras. I Harvardsystemet anges författarens efternamn, tryckår och sidnummer vid varje hänvisning, exempelvis Butler (1986), s. 155. I käll- och litteraturförteckningen ska noten skrivas ut på följande sätt: Butler, P. F., (1986), "The crisis in international insurance", Nordisk Försäkringstidskrift, Nr3/1986, Stockholm, s. 153-162. Det är även möjligt att skriva ut författarens fullständiga förnamn. Det finns ännu ingen fastställd standard för förteckning av elektroniska dokument men det vanligtvis förekommande är följande: Författare (datum), Titel, Tillgänglig (Mediatyp) (t.ex. online): Protokoll (t.ex.
http/webbplats/sökväg/filnamn) (ev. information om sökväg för materialet) (datum när man hämtade materialet från WWW).
För närmare information om hur man bör notbelägga och skriva ut käll- och litteraturförteckning för olika former av källor, t.ex. böck-er, artiklar, tidningsartklar och uppslagsverk, hänvisas till not 1.
1) Några praktiska råd bygger på Engelbertsson, B. & Karlsson, L., (1998), Seminarieuppsatsen. En genomgång av formella krav, Uppsala Papers in Economic History, Basic reading No. 5, Department of Economic History, Uppsala University. http://carolina.ub.uu.se/wop/02829142/8905/.