Råd och villkor för dig som söker stipendier från SFF
Att skriva en ansökan till en forskningsstiftelse är förknippat med vissa formalia som bör följas för att undvika att ansökan försvinner redan i beredningsprocessen. Ansökningar som inte innehåller vissa kriterier har mycket små möjligheter att få stipendier. Exempel på viktiga delar som bör ingå i en ansökan är intressanta frågeställningar, en relevant beskrivning av ämnet, resultat från tidigare genomförda undersökningar som är relevanta för ansökan och hur undersökningen kommer att genomföras (metod). Det är viktigt att understryka följande: Meningen med en ansökan är att tydliggöra vilket problem som ska studeras, vad som tidigare undersökts och hur undersökningen ska genomföras.
Sammanfattningsvis, för att skapa de bästa förutsättningarna för en ansökan, är det viktigt att formulera ansökan på ett sådant sätt att de som läser din ansökan kan förstå syftet med undersökningen och vilka/vilket angreppssätt som kommer att användas för att nå ett resultat. Att precisera frågeställningarna, få en överblick av litteratur och källor, samt fundera på vilka angreppssätt som är mest användbara i undersökningen ökar inte bara möjligheterna att få det sökta stipendiet. Det medför också att man kan ställa intressanta frågor och underlättar dessutom övergången från fasen med att skriva en ansökan till att genomföra undersökningen. Det finns därför flera positiva effekterna med att ägna ansökan lite extra möda eftersom det även underlättar igångsättandet av projektet och därigenom ökar möjligheterna att nå fram till intressanta resultat.
För att övergå till det mer praktiska hantverket att skriva en ansökan, kan inledningsvis nämnas att ansökan bör bestå av två olika delar, nämligen:
" Projektbeskrivning
" Curriculum Vitae (CV)
Elektronisk ansökan
Det första steget i att söka stipendier inom Svenska Försäkringsföreningen är att fylla i en elektronisk blankett som finns tillgänglig på föreningens hemsida. Uppgifterna som ska fyllas i är grundläggande information om projektet. Det är också uppgifterna i den elektroniska ansökan som bör ligga till grund för den något utförligare projektbeskrivningen.
Ett tips är emellertid att fylla i den elektroniska ansökan efter att projektbeskrivningen är färdigskriven. Då är det lättare att sammanfatta och presentera de viktigaste delarna av projektet.
Ansökan på hemsidan ser ut på följande sätt:
Ansökan gäller:
Namn:
Bolag/organisation:
Adress (till bolaget/organisationen):
Postadress (postnr och ort):
Telefon (arbetet):
E-post:
Födelsedatum:
Nuvarande befattning:
Utbildning:
Sökt stipendiebelopp:
Jag är införstådd med att om jag beviljas stipendium gäller följande villkor:
1. Projektet påbörjas inom 9 månader från beslut.
2. Obligatorisk rapportering sker genom Svenska Försäkringsföreningens hemsida: www.forsakringsforeningen.se och fliken "Stipendier" och "Mall för avrapportering" senast 12 månader från beslutet. Fyll i formuläret och bifoga din rapport som fil.
3. Stipendiebeloppet skall begäras utbetalt senast 12 månader efter beslutet via rekvisitionsblankett som skickas tillsammans med beslutet.
Stipendium som inte begärts ut inom avtalad tid återförs till stiftelsen.
4. Beloppet skall användas för det ändamål och enligt den tidsplan som angavs i ansökan. Det åligger den sökande att intyga att de begärt beloppet utbetalt inom avtalad tid. Svenska Försäkringsföreningen har ingen skyldighet att påminna stipendiaten om ovanstående. Uppfylles inte 1-4 är stipendiaten återbetalningsskyldig.
1. Medel för projektet har också sökts från/beviljats av
(andra bidragsgivare och belopp):
2. Sammanfattning av syftet med projektet/stipendiet
(fullständig redogörelse skickas som bilaga):
3. Sammanfattning av projektplan/studieplan
(fullständig plan lämnas i bilaga):
4. Kostnadskalkyl:
5. Övriga upplysningar:
6. Ort:
Projektbeskrivning
För att komplettera informationen som lämnas elektroniskt bör även en projektbeskrivning skickas in separat till Svenska Försäkringsföreningen genom e-post. Projektbeskrivningens syfte är att presentera projektet, dess viktigaste frågeställningar och målsättning med projektet. Det är också viktigt att diskutera vilka metoder som används för att kunna nå fram till resultat.
Projektbeskrivningen kan disponeras på följande sätt:
Sammanfattning av projektet
Inledning och projektets bakgrund
Projektets frågeställningar och målsättningar
Metod
Beskrivning av projektet
Litteraturförteckning
Sammanfattning av projektet
Försök att koncentrerat beskriva projektet, frågeställningar, metod och förväntade resultat.
Inledning och projektets bakgrund
Med hjälp av en kort introduktion kan du diskutera problemet som ska behandlas, men främst i vilket större sammanhang som problemet ingår. Om du t.ex. skriver om hur den svenska livförsäkringsmarknaden har påverkats efter pensionsreformen, skulle en inledning kunna vara utformad på följande sätt:
Under 1990-talet reformerades det svenska pensionssystemet och ett större ansvar överflyttades till den enskilde för att trygga sina ålderdom. Det nya pensionssystemet medförde i praktiken nya förutsättningar för det enskilda försäkringsväsendet att sälja pensionsförsäkringar. I samband med pensionsreformen steg börskurserna dramatiskt, framför allt inom den s.k. "nya ekonomin". Den efterföljande nedgången på Stockholmsbörsen ställde livförsäkringsbolagen inför svåra omställningsproblem och medförde också att branschens legitimitet bland allmänheten försvagades. I vilken utsträckning har reformen av det offentliga försäkringssystemet påverkat utvecklingen av den privata livförsäkringsmarknaden? Finns det andra faktorer inom samhällsekonomin som har påverkat marknadens utveckling sedan början av 1990-talet?
Projektets frågeställningar och målsättningar
Vilka är de viktigaste frågorna som kommer att diskuteras i projektet och vilka målsättningar finns med undersökningen? Detta är i praktiken den viktigaste delen i en ansökan. Särskilt med hänsyn till att avsnittet är det första och det sista som läses av de som ska bedöma din ansökan. Därför är det extremt viktigt att fundera extra noga på frågeställningarna. Tänk på att frågorna bör vara möjliga att svara på i undersökningen. Det är viktigt att ställa klart avgränsade och "mindre omfattande" frågor än att försöka täcka in ett alltför stort område. Ett annat sätt att nå fram till ny information kan vara att blanda olika former av angreppssätt. För att använda det nämnda exemplet, skulle en möjlig väg vara att belysa t.ex. livförsäkringsmarknadens utveckling, men även analysera motiven bakom de politiska besluten att förändra pensionssystemet och slutligen använda ett enskild livförsäkringsbolag som exempel på förändringen av marknaden.
För att följa ovanstående exempel om livförsäkringsmarknaden och pensionsreformen kan följande frågor ställas:
Hur har den svenska livförsäkringsmarknaden förändrats under 1990-talet?
Vilka förklaringar finns bakom utvecklingen?
Finns det brytpunkter som kan hänföras till särskilda politiska beslut, t.ex. 1994 och 1999?
Kan förändringen på den privata livförsäkringsmarknaden förklaras enbart med hjälp av pensionsreformen eller finns andra faktorer som påverkat processen? Har turbulensen på aktiemarknaden varit en viktigare faktor än pensionsreformen för att förklara utvecklingen på marknaden?
Hur har företaget XXX livförsäkringsportfölj utvecklats och eventuellt förändrats under perioden och varför?
Metod
Vilka metoder kommer att användas för att nå de uppställda frågeställningarna? De vanligaste tillvägagångssätten är användning av bearbetad litteratur, s.k. sekundärlitteratur. Detta är den bästa inledande forskningsmetoden eftersom det är möjligt att få en bild av tidigare forskning och deras slutsatser. Därigenom är det möjligt att finna intressanta frågeställningar som tidigare försummats, och kan även ge uppslag till i vilken riktning som undersökningen bör styras. Det andra tänkbara alternativet är att sammanställa statistik, vilket oftast finns lätt tillgänglig. Dessa två alternativ bör dock helst kombineras eftersom det ger en bredare bild av vad som skrivits i ämnet och hur utvecklingen har varit.
Ett annat tillvägagångssätt är genom intervjuer, vilket blir nödvändigt då man undersöker ett objekt som tidigare är outforskat och oftast ett nytt fenomen. Det bör dock påpekas att kombinationen av olika metoder oftast leder till de mest intressanta undersökningarna. Emellertid är det frågeställningarna som bestämmer vilken metod som bör användas.
För att följa den tidigare exemplet om pensionsreformen och livförsäkringsmarknaden, kan följande metod vara ett alternativ. Inledningsvis att ta fram statistik för hur livförsäkringsmarknaden har utvecklats från 1990 till 2004 för att få en översiktlig bild av marknaden. Därefter att söka efter litteratur som behandlar pensionsreformen, vilka intressenter som var inblandade i beslutsprocessen och hur livförsäkringsmarknadens intresseorganisationer agerade under processen. Avslutningsvis att med hjälp av årsredovisningar och intervjuer undersöka hur ett enskilt bolag uppfattade situationen och agerade före, under och efter pensionsreformen. Dessutom att analysera de olika nivåerna med varandra för att därigenom få fram en heltäckande bild av hur pensionsreformen påverkade den privata livförsäkringsmarknaden och enskilda bolag.
Beskrivning av projektet
I denna avdelning kan närmare presentation av projektet genomföras. I avsnittet bör diskuteras om det s.k. forskningsläget, d.v.s. vad har tidigare undersökts och hur kommer du att föra diskussionen vidare. Tänk på att använda fotnötter för att referera till t.ex. litteratur, offentlig statistik och årsredovisningar för att visa varifrån informationen kommer.
I detta avsnitt har du möjlighet att närmare diskutera varför det valda undersökningsobjektet är intressant, vilka tidigare undersökningar som genomförts och vilka problem som tidigare inte uppmärksammats. I detta avsnitt har du således möjlighet att mer utförligt diskutera varför du har valt dina aktuella frågeställningar.
Litteraturförteckning
I beskrivning av projektet bör hänvisas till aktuell litteratur inom det valda undersökningsområdet, men även hänvisningar till källor och litteratur som kommer att användas i den framtida undersökningen kan inkluderas. Att genomföra en relativ utförlig litteratursökning i samband med skrivandet av ansökningen är ett bra sätt att få en överblick av ämnesområdet.
Ett tips att finna relevant litteratur är att börja med sökning av databasen för biblioteket, www.libris.kb.se. Libris innehåller samtliga böcker som finns tillgängliga på svenska bibliotek, men det finns också möjlighet att söka på olika tidskrifter. För specifik information om försäkringsväsendet finns artiklar som publicerats i Nordisk Försäkringstidskrift att söka på föreningens hemsida. Översiktlig statistik för det svenska försäkringsväsendet finns tillgänglig på: www.sfr.se. På Svenska Försäkringsföreningens hemsida - se länkar - finns också länkar till andra källor.
En litteraturförteckning kan se ut på följande sätt:
Referenser
Källor
Offentligt tryck
Ds (1992:89), Pensionsarbetsgruppen: Ett reformerat pensionssystem - Bakgrund, principer och skiss, Stockholm.
DS (1994:82), Sammanställning av remissyttranden över Pensionsarbetsgruppens betänkande Reformerat pensionssystem (SOU 1994:29), Fritze, Stockholm.
SOU (1987:58), Försäkringsväsendet i framtiden, Liber, Allmänna Förlaget, Stockholm.
SOU (1988:29), Förnyelse av kreditmarknaden, Slutbetänkande av kreditmarknadskommittén, Del 2, Stockholm.
SOU (1990:76), Allmän pension, Huvudbetänkande av pensionsberedningen, Stockholm.
SOU (1990:77), Allmän pension. Bilagor, Stockholm.
SOU (1991:89), Försäkringsrörelse i förändring, delbetänkande av försäkringsutredningen, Allmänna förlaget, Stockholm
SOU (1994:20), Reformerat pensionssystem. Betänkande av Pensionsarbetsgruppen, Fritze, Stockholm.
SOU (1994:21). Reformerat pensionssystem, betänkande av pensionsarbetsgruppen, Bilaga A, Kostnader och individeffekter, Fritze, Stockholm.
SOU (1994:22), Reformerat pensionssystem, betänkande från pensionsarbetsgruppen, Bilaga B, Kvinnors ATP och avtalspensioner, Fritze, Stockholm.
SOU (1995:87), Försäkringsrörelse i förändring 3, Frize, Stockholm.
Intervjuer (observera att nedanstående individer är uppdiktade personer)
Erik Ersson, marknadschef, Försäkringsbolaget Livet, 2005-03-19.
Sven Svensson, Sakkunnig, Pensionsarbetsgruppen, 2005-05-15.
Litteratur
Baldwin, P. (1996:1990), The Politics of Social Solidarity. Class Bases of the European Welfare State 1875-1975, Cambridge University Press, Cambridge.
Barr, N. (2004), "Notional defined contribution pensions: What they can do, and what they can't", Nordisk Försäkringstidskrift, Nr 3/2004, Stockholm, s. 203-214.
Bergström, V. (1992b), Aspects of the "Swedish model" and its breakdown, Fackföreningsrörelsens institut för ekonomisk forskning (FIEF), Stockholm.
Bergström, V. (1993) (red.), Varför överge den svenska modellen? 12 uppsatser om arbetslöshet och stabiliseringspolitik, Fackföreningsrörelsens institut för ekonomisk forskning (FIEF), Tiden, Stockholm.
Bröms, J. (1990), Ur askan av ATP, SACO, Stockholm.
Dahlberg, A. (1995), Socialförsäkringarnas utveckling, Skriftserie från Centrum för kvinnoforskning vid Stockholms universitet, Nr. 8, Stockholm.
Diamond, P. (2000), "Pensionsreformer med fokus på Sverige", Ekonomisk Debatt, Årgång 28, No. 3, s. 229-241.
Diamond, P. (2002), Social security reform, Oxford University Press, Oxford & New York.
Edebalk, P. G. (1978), Social försäkring - några principer, Studentlitteratur, Lund.
Edebalk, P. G. (1996), Välfärdsstaten träder fram. Svensk socialförsäkring 1884-1955, Arkiv Förlag, Lund.
Edebalk, P. G., Ståhlberg, A-C. & Wadensjö, E. (1998), Socialförsäkringarna. Ett samhällsekonomiskt perspektiv, SNS Förlag, Stockholm.
Gabrielsson, E. (2003), "Kommentaren: Livbolagen och försäkringsrörelselagen - några rättsliga aspekter på den aktuella turbulensen", Nordisk Försäkringstidskrift, Nr. 4/2003, Stockholm, s. 289-296.
Grip, G. (1994), Fem korta inlägg om social försäkring, Försäkringskasseförbundet, Stockholm.
Grip, G. (1995), "Pension, ägande och makt", Nordisk Försäkringstidskrift, Nr. 3/1995, Stockholm, s. 197-203.
Grip, G. (1996), Reform eller systemskifte - Ett inlägg i socialförsäkringsdebatten, Folksam/Försäkringskasseförbundet, Norstedt, Stockholm.
Grip, G. (2001), "Social, avtalad och privat försäkring under 1990-talet", I: SOU 2001:57, Välfärdens finansiering och fördelning: Antologi från Kommittén Välfärdsbokslut, Fritzes, Stockholm.
Harrysson, L. & O'Brian, M. A. (2004), "Pension reform in New Zealand and Sweden", Nordisk Försäkringstidskrift, Nr. 1/2004, Stockholm, s. 63-74.
Hägg, P. G. T. & Skogh, G. (1994), "The future of the Swedish insurance industry - structural changes and the regulatory system", I: Ems, E. (red.), Financial Integration in Western Europé - Structural and Regulatory Consequences, Occassional Paper 10, Sveriges Riksbank, Stockholm.
Hörngren, L. & Viotti, S. (1994), Försäkringsmarknaden, SNS Förlag, Stockholm.
Jonung, L. (1999), Med backspegeln som kompass - om stabiliseringspolitik som läroprocess, Ds 1999:9, ESO, Finansdepartementet, Stockholm.
Kruse, A. (1988), "Pensionssystemets stabilitet. En samhällsekonomisk analys av värdesäkring och långsiktig stabilitet i den svenska pensionssystemet", Rapport till pensionsberedningen, SOU 1988:57.
Kruse, A. (1994), "The pension system", I: Bengtsson, T. (red.), Population, Economy, and Welfare in Sweden, Springar-Verlag, Berlin.
Kruse, E. (1997), "Ekonomiska och politiska risker i offentliga pensionssystem", Ekonomisk Debatt, årg. 25, Nr. 7, s. 395-397.
Kruse, A. & Ståhlberg, A-C. (1992), "Pensionerna i framtiden", Ekonomisk Debatt, Årg. 20, s. 269-278.
Leviner, F. (2001), "Två riksdagspartier och den nya pensionsreformen. Om Folkpartiet liberalernas och Kristdemokraternas deltagande i Pensionsarbetsgruppen", Nordisk Försäkringstidskrift, Nr 2/2001, Stockholm.
Lindbeck, A. (1992), Klarar vi pensionerna?, SNS Förlag, Stockholm.
Lundberg U. (2003), Juvelen i kronan. Socialdemokraterna och den allmänna pensionen, Hjalmarsson & Höglund, Stockholm.
Olofsson, M. (2000), "Modernisering av välfärdsstaten. En jämförande studie av Centerpartiets och Moderata samlingspartiets agerande under deltagandet i Pensionsarbetsgruppen 1991-1994", Nordisk Försäkringstidskrift, Nr 3/2000, Stockholm, s. 234-240.
Palme, J. (2001) (red.), Hur blev den stora kompromissen möjlig? Politiken bakom den svenska pensionsreformen, Pensionsforum, Stockholm.
Pierson, P. (2001), (ed.), The New Politics of the Welfare State, Oxford University Press, Oxford.
Persson, M. (1996), "Privatisering av ATP-systemet", Ekonomisk Debatt, Årg. 24, Nr. 7, s. 555-564.
Persson, M. (1997), "Marknaden - ett mångdimensionellt fenomen", I: Sohlman, M. & Viotti, S. (red.), Vem styr - politikerna eller marknaden?, Ekerlids Förlag, Stockholm, s. 53-72.
Persson, M. & Sivén, C-H. (1997), "Socialförsäkringarnas problem", Ekonomisk Debatt, årg. 25, Nr. 2, s. 79-82.
Scherman, K. G. (2004), AP-fonden, "bromsen" och din pension, Jure, Elander Gotab, Stockholm.
Settergren, O. (2003), "An introduction to the the new Swedish pension system: Financial and inter-generational balance?", Nordisk Försäkringstidskrift, No. 2/2003, Stockholm, s. 99-114.
Avslutningsvis
Att skriva en ansökan till en forskningsstiftelse är således förenad med del formalia som bör följas för att nå fram till en ansökan som väcker intresse. Emellertid är det viktigaste att formulera intressanta frågeställningar, vilka i sin tur oftast bygger på att man sätter sig in i ämnet, studerar offentlig statistik och funderar på vilka angreppssätt som kan väljas för att nå fram till ny kunskap. Att lägga ned tid på en ansökan är i praktiken ett tillvägagångssätt att komma igång med att genomföra undersökningen, samtidigt som dina möjligheter att få stipendiet ökar dramatiskt.
Lycka till!
Curriculum Vitae 'CV' (meritförteckning)
För att komplettera ansökan ska även en CV medskickas, vilken bör innehålla följande information.
Namn
Personnummer
Adress
Telefonnummer.
Utbildning
Lärosäte, inriktning och examensdatum.
Anställning och arbetsuppgifter
Nuvarande
Tidigare
Andra meriter
Medlemskap i professionella föreningar
Publicerade och icke publicerade skrifter